Kulturproppen är också den mest strukturomvandlande hittills. De tre R:en - socialdemokratiskt skapade Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter - avvecklas eller bantas ner. En ny analysmyndighet ska skapas som kan följa upp politikens effekter. De stora bidragsfördelarna ska samarbeta mer. Det ger förhoppningsvis ett effektivare system, vilket kan komma att underlätta betydligt för konstnärer och producenter och ge dem mer tid att ägna åt själva konsten.
Dramaten, Operan, Rikskonserter och Dansens Hus får minskade bidrag till förmån för andra kulturområden, men samtidigt ökas bidragen för att kompensera för ökade kostnader. I det stora hela alltså ett bra genomslag för lobbyingen från branschorganisationerna de senaste åren om ersättning för bl.a. ökade pensioner. Även bidraget till vissa kulturverksamheter av kulturpolitisk intresse räknas upp av samma anledning.
Regionalisering pågår även på kulturområdet, med den så kallade portföljmodellen, som åtminstone de regioner som fått prova på den är mycket positiva till. Avskaffandet av de tre R:en är också ett led i regionaliseringen med minskat statligt inflytande och förhoppningsvis en friare marknad som följd.
För övrigt ålägger regeringen Kungliga Operan att vara samordnare för ett ökat samarbete mellan landets operahus. Inga nyheter dock inom områdena nytt operahus i Stockholm, avdragsrätt för donationer eller kultursponsring, som ju bl.a. jag remissat om.
I proppen finns en bra och övergripande sammanfattning av Kulturutredningens förslag och de remissvar som kommit in.
Andra som kommenterat: Från huvudstad till världsstad, Gunilla Brodrej (Expressen), kulturekonomi.se, DN
HAr inte läst klart ännu, men visst verkar det vara väldigt lite nytt om själva målen och riktlinjerna för kulturstödet, mer än just vem som ska ha ansvaret för det?
SvaraRaderaDetta var ju ett av de stora problemen som RR identifierade när man granskade kulturstödet häromåret. De stora kulturpolitiska målen borde brytas ned till hanterbara mål för kulturstödshandläggare.
Erik
Nej, de betonar vikten av analys och föränderlighet. Inget om måluppfyllnad och inga målformuleringar. Kanske tycker de att det räcker med de nya övergripande målen för kulturpolitiken, nu när även kvalitetsbegreppet kommit med...?
SvaraRadera