
Den mest välformulerade analysen tycker jag att GPs Gabriel Byström står för. Sammanfattningsvis kan jag säga att kritiken i övrigt är rätt samstämmig:
- Hur ska en ny jätteorganisation kunna bli effektivare än många små?
- Är det bra för rättssäkerheten att alla pengar kommer från en bidragsgivare istället för flera?
- Klarar regionernas kulturpolitiker av det nya ansvaret?
- Författarfonden bör fortsätta vara självständig
- Omstruktureringar kostar pengar - ska de tas från konsten som redan är så fattig?
- Målformuleringen om motverkande av kommersialismens negativa verkningar bör stå kvar
- Kulturpolitik förutsätter ett kvalitetsmål
- Vem ska ansvara för den nationella musiken när Rikskonserter och Caprice läggs ner?
- Problemen med kulturskaparnas arbetsvillkor borde fått mer konkreta förslag på lösningar
- Entreprenörskap och sponsring är inte lösningen på kulturlivets ekonomiska rävsax
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar