måndag 21 september 2009
Kulturpropositionen - äntligen!
måndag 18 maj 2009
Remissvar till Kulturutredningen
Sammanfattning
Förnuft & Känsla instämmer i förslaget om avdragsrätt för sponsring och gåvor enligt 13:9 i Förnyelseprogrammet.
Förlag om bredare finansiering för kulturen enligt 13:9 Förnyelseprogram
Kulturen spelar en mycket viktig roll för yttrandefriheten och demokratin i vårt samhälle. Med dagens bidragssystem, utan möjlighet till bredare finansiering, är kulturorganisationerna beroende av en eller ett fåtal offentliga bidragsgivare. Det finns därmed risk att yttrandefriheten kringskärs.
Med fler finansiärer ökar kulturens oberoende. Flera organisationer verkar redan idag aktivt för att ge kulturen större frihet och resurser genom förslag om avdragsrätt för kultursponsring, kulturbonus, fristående kulturfonder samt om ökade bidrag till kulturlivet från Svenska Spels vinst. Det finns dock ytterligare två finansieringsmöjligheter:
Idag är det endast avdragsgillt för privatpersoner att donera aktievinst till ideella ändamål. Många kulturverksamheter faller inte inom denna kategori, men fyller samma samhällsnyttiga funktion. Intresset för socialt ansvarstagande ökar i landet och många utnyttjar de nya möjligheterna att stödja ideella organisationer. Säkerligen skulle många människor välja att även donera pengar till kultur om möjligheten till avdrag fanns.
I Sverige finns ett hundratal stiftelser som delar ut pengar till allmänna välgörande ändamål och forskning. Tyvärr hindrar den nuvarande lagstiftningen möjligheten att dessa pengar når kulturorganisationer. I realiteten finns endast ett tiotal stiftelser som donerar pengar till renodlade kulturella ändamål. Möjligheten för en bredare och mer frihetlig finansiering för kulturen skulle stärkas avsevärt med förändrad avdragsrätt för stiftelser.
torsdag 26 februari 2009
Remissa!
Idag gick också PRODUKT, min favoritaktör i den fria kulturpolitiken, ut med en uppmaning till dem som vill ge remissvar att be Kulturdepartementet om ett gratis exemplar av utredningen.
"Majoriteten av kulturlivet; dvs utominstitutionella grupper och individer, egenföretagare, semi-professionella, amatörer osv, har i regel mindre resurser och det är därför ett rimligt krav att Kulturdepartementet hittar ett sätt att distribuera utredningen gratis till de som hör av sig. (Troligtvis finns det även institutionsanställda och medlemmar av branschorganisationer som har idéer som inte riktigt passar in i "den enade rösten"). Engagemang i den demokratiska processen bör helt enkelt belönas, inte kosta. Tel: 08-405 10 00."
Så - gör en politisk insats! Lobba för gratis utredningar till alla som vill remissa, läs de tre digra luntorna och fila på ditt eget kulturpolitiska manifest.
Vill du hellre skapa remiss kollektivt, finns ABF-cirkeln ledd av Daniel Suhonen som startar 3 mars. 27 april håller Skuggutredningen remisskrivardag på Orionteatern.
tisdag 17 februari 2009
Varsågod: ett kulturfnys
Ni har slagit samman många av de statliga institutionerna. Staten äger ju också några nationalscener. Hur har ni resonerat kring dem?
Och då kom det - kulturfnyset (och en del goda skratt)! Ni vet, det där igenkännande fnyset som tecken på att vi har det här gemensamt och vi vet vad det handlar om.
Panelen fnös dock inte, utan svarade bara att scenkonstens institutioner ska få längre framförhållning i sin ekonomiska planering med hjälp av långtidskontrakt. Det gillar jag!
Reaktionerna kommer
Nu börjar reaktionerna och de djupare analyserna av Kulturutredningen komma. Det tog antagligen fem dagar att läsa igenom de 900 sidorna... Dessutom har den första debatten med oppositionen närvarande hållits. Igår på ABF mötte nämligen Margareta Israelsson (S) Mats Johansson (M) och Kulturutredningen.Den mest välformulerade analysen tycker jag att GPs Gabriel Byström står för. Sammanfattningsvis kan jag säga att kritiken i övrigt är rätt samstämmig:
- Hur ska en ny jätteorganisation kunna bli effektivare än många små?
- Är det bra för rättssäkerheten att alla pengar kommer från en bidragsgivare istället för flera?
- Klarar regionernas kulturpolitiker av det nya ansvaret?
- Författarfonden bör fortsätta vara självständig
- Omstruktureringar kostar pengar - ska de tas från konsten som redan är så fattig?
- Målformuleringen om motverkande av kommersialismens negativa verkningar bör stå kvar
- Kulturpolitik förutsätter ett kvalitetsmål
- Vem ska ansvara för den nationella musiken när Rikskonserter och Caprice läggs ner?
- Problemen med kulturskaparnas arbetsvillkor borde fått mer konkreta förslag på lösningar
- Entreprenörskap och sponsring är inte lösningen på kulturlivets ekonomiska rävsax
måndag 16 februari 2009
Dagens händelse 1
Jag var på Fores intressanta seminarium "Vem tjänar på gratis kultur på nätet?" förra veckan. Allt meterial inklusive film och intervjuer finns här. För mig som mest sysslat med scenkonst och tidskrifter var det en värdefull bakgrund till rättegången och faktiskt ett fantastiskt tillfälle att få dimpa ner rätt i fildelningshetluften.
Nu när uppståndelsen från Kulturutredningen börjar lägga sig, hoppas jag att fler ser att digitaliseringen och lagstiftningen antagligen blir årets största kulturpolitiska fråga. Jag är rätt övertygad om att effekterna av digitaliseringen kommer att påverka kulturens infrastruktur långt mycket mer än vad den här utredning kan göra.
torsdag 12 februari 2009
Kulturen utredd
Utredningen i sin helhet finns att ladda ner här.
Tobias Nielséns tankar om visionen bakom utredningen här.
Bidragsgivning
Nya utredningar
Sponsring
Företagande
Romsk kultur
Ekonomiska konsekvenser
Kulturinstitutionerna
Kulturarv och mångkultur
Arkiv- och bibliotekspolitik
Konstskaparnas villkor
Portföljmodellen
Kulturrådet har inte ansvar för bidragsfördelning.
Utredningens inledning
De mål för kulturpolitiken som utredningen nu presenterade är redan läckta, dem kunde man läsa redan i höstas.
Utredningen har utgått från ett medborgarperspektiv och har en bred kultursyn. Bristen på samverkan mellan olika politikområden förhindrar att möta människors vilja att kultura. Det kulturpolitiska området bör därför breddas, exempelvis mot offentlig sektor och civila samhället. Statens företrädare bör arbeta för att underlätta detta. Idéburna organisationer, Sveriges kommuner och landsting och folkbildningen. Aspektpolitik istället för sektorspolitik. Kulturen ska in i närings-, arbetsmarknads-, regional tillväxt- och integrationspolitiken. Detta uppdrag ska ingå i myndigheternas och institutionernas regleringsbrev.
Kulturen i skolan ska stärkas och de estetiska ämnena i grundskola och gymnasium ska bevaras. Strategiskt inriktad kulturforskning ska stärkas. Utredningen vill se ökad företagsamhet inom kultursektorn, men inte för sakens skull utan den avgörande faktorn är tillväxtmöjligheterna i sektorn.
Utredningen vill också se ökad samverkan mellan kultur och forlkhälsopolitik och kultur och miljö för en hållbar samhällsutveckling.
Den mest välbesökta presskonferensen
Utredningen tillsammans med remissvaren kommer att vara väldigt betydelsefulla för den kommande kulturpolitiken, säger Kulturministern. Remissa spontant!