Bidragsgivning

Utredningen föreslår att bidragen blir mer allmänna och att man genomför en översyn (= ny utredning?) om hur de ska fördelas. Branschstöden och konstnärsstöden bör ligga nära varandra för att kunna utgöra en korrigering av marknadsekonomin, sa Eva Swartz.

Oordning och bidragsdags

Idag går ansökningstiden ut för verksamhetsstöd från Kulturrådet, det största statliga kulturbidraget.

Säkerligen har kulturinstitutionerna gjort sin budgetläxa noggrant och kan specificera det som efterfrågas: lönekostnader specade på tre olika kategorier, pensionskostnader, produktionskostnader, lokalkostnader, administration, marknadsföringskostnader, turnékostnader och övriga kostnader.

Kulturrådet frågar också efter hur många föreställningar och i vilka kategorier vi ska spela nästa år, vilka vi ska samarbeta med, vilka konserter och gästspel vi ska ha, hur mycket pengar vi satsar på barn och ungdomar, hur vi jobbar med jämställdhet, hur många män och kvinnor som återfinns inom de olika yrkena, hur mångfalds- respektive tillgänglighetsplanen ser ut och samt hur internationaliserade vi är.

Det är alltså mycket detaljerad information som efterfrågas och många politiska förväntningar att leva upp till (vilket naturligtvis också kostar pengar). Sista ansökningsdag är idag. Beskedet kommer vid årsskiftet.

Kulturen förväntas ha hela sin verksamhet planerad i detalj ett år i förväg, men vår största inkomstkälla kan inte specificeras förrän i början av det år budgeten avser. Kulturen tar en väldigt stor risk när vi ska uppfylla alla Kulturrådets krav. Och vi vet inte ens om eller med hur mycket vår prestation betalas. Det är oordning i systemet!

Läs hur Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt debatterar i SvD angående kulturstödet.

Skuggutred!

Om tre dagar går tiden ut för bidrag till Skuggutredningen. Skynda uttryck din kulturpolitiska åsikt! Mina ser ut så här:

NYA OCH TYDLIGARE BIDRAG
* Bidragssystemet behöver bli mer genomskinligt och med tydliga kriterier.

* Bidrag borde kunna specificeras och garanteras för flera år i taget.

* Bidrag borde fördelas jämnare över olika typer av ensembler/scener/institutioner/grupper och med längre framförhållning. Det är viktigt att det finns stora orkestrar och operor och stora scener som kan sätta upp kostymdramer. MEN det är lika viktigt att det finns annan typ av kultur. Saken är bara den att de ovan nämnda konstformerna är så otroligt dyra att producera. Men vem vet hur mycket dans- eller performancekonsten skulle utvecklas om de fick motsvarande resurser varje år!

* Bidrag borde kunna ges för verksamhetsutvecklingsprojekt; dvs att få "startbidrag" för att jobba med finansieringen, att söka sponsorer och bidrag från andra fonder och stiftelser. Tyvärr har många kulturutövare inte möjlighet att själva bekosta det arbetet idag eftersom marginalerna är så ovanligt små i kulturbranschen.

NYA OCH FLER NATIONALSCENER
* En nationalscen borde inte vara ett museum, utan en verksamhet som typ Dansens Hus, där många olika typer av scenkonst kan framföras. En scen som inte är bunden av verkstäder, stora personalkollektiv, gigantiska arkiv etc utan kan ta in gästspel där de huvudsakliga kostnaderna redan är täckta av det producerande kompaniet/projektet. Här skulle alltså ett visst grundläggande verksamhetsbidrag gå till den nya "nationalscenen" och ett projektbidrag till den
gästspelande gruppen. Denna typ av nationalscen borde finnas i hela landet.

AVDRAGSRÄTT FÖR FONDER OCH STIFTELSER
* Idag är det inte avdragsgillt för stiftelser att ge pengar till kulturprojekt, utan bara till forskningsprojekt inom kultur. Det för med sig att alla kulturutövare måste hitta på kringverksamheter för att kunna få fondmedel. Det kan visserligen vara fruktbart med forskning även inom kulturen, men det är också dyrt och inte det vi primärt behöver pengarna till. Det borde alltså bli avdragsgillt för stiftelser att dela ut pengar till kulturprojekt och -verksamheter.