Ska man skratta eller gråta, tiga eller låta?

Även Vänsterpartiet har nu gjort kulturen till valfråga, det uppgav både nummer.se och Kulturnyheterna igår. Utöver en kulturlag och en miljard extra i kulturbudgeten, vill (V) ha treåriga anslag för sceninstitutionerna, fördubblat belopp till frigrupperna och en dansscen i varje region. Detta innebär att (V) nu presenterat det mest omfattande kulturpolitiska programmet av riksdagspartierna.

Tidigare i höstas profilerade sig Socialdemokraterna starkt med sitt Rådslag för kulturen och Samling för kulturen och gjorde därmed kulturen till valfråga. (S) vill anslå 123 mkr mer till kulturen och bland annat skapa bättre villkor för kulturarbetare, enligt Från Riksdag & Departement.

Dessutom vill nu både (V) och (S) att kulturen ska bekostas med pengar från Svenska Spels vinst, tidigare en typisk alliansståndpunkt.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men måste uttrycka mina farhågor.

Igår kom siffror från SKOP som visar på ett stärkt förtroende för alliansen, enligt Veckans Affärer. Med ett försvagat förtroende för Mona Sahlin och vänsteralliansen, kanske kulturen får ännu lägre status. Och med en tydlig vänsterprägel kommer kulturen kanske att bli än mer nedprioriterad under nuvarande mandatperiod.

Visst är det möjligt att alliansen tvingas att göra en egen kulturprofilering inför valet. Men jag vill inte vänta så länge att även Miljöpartiet hunnit bli ett kulturparti. Jag vill ha en likvärdig debatt nu. Av allianspartierna är det bara (C) som tar upp kulturen som en viktig fråga (på en tyvärr väldigt ouppdaterad sida). Inte ens Kulturministerns eget parti (M) lyfter fram kulturen.

Jag vill att alliansens ministrar och ledare ska ge kulturen den poltiska plattform den förtjänar. Gör kulturen inte bara till valfråga - utan till en av de viktiga beständiga frågorna. Och det måste ske nu!

För vi vet ju alla vilken funktion kulturen fyller för demokratin och samhället.

Mååål!

Kulturpolitikens nya mål (från SR Ekots webbplats): "Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, och med respekt för konstens frihet, bidra till ett samhälle som präglas av öppna gemenskaper, som är tillgängliga för alla och där alla ges möjlighet att utveckla sina skapande förmågor.

De statliga myndigheterna och institutionerna ska, var och en utifrån arten av sina uppgifter och vidden av sitt ansvarsområde, arbeta för att:
- Stödja konstnärligt skapande och ta tillvara kulturarvet.
- Främja mångfald och kulturell pluralism.
- Kulturell kompetens och kreativitet används för att främja en social, miljömässig och näringsmässig utveckling.
- Förmedla information och kunskaper samt ge möjlighet till bildning och tillfälle till eget skapande."

De nuvarande målen:

Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

En snabb analys:

GAMLA
kulturpolitiken ska värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den
NYA
kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, och med respekt för konstens frihet, bidra till ett samhälle...

GAMLA
kulturpolitiken ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande
NYA
...bidra till ett samhälle som präglas av öppna gemenskaper, som är tillgängliga för alla och där alla ges möjlighet att utveckla sina skapande förmågor

Så långt ganska likt alltså. Sen kommer de stora skillnaderna:

• att konstens frihet ska respekteras är en ny grundförutsättning
• de nya målen talar inte om vad konstpolitiken direkt ska styra, utan vad de statliga institutionerna och myndigheterna får delegerat ansvar att styra
• kulturen ska med institutionernas ledning användas för social, miljömässig och näringsmässig utveckling
• kulturens funktion är inte längre att motverka kommersialismens negativa verkningar

Detaljstyrningen har flyttats till en lägre nivå och omfattar bara vissa institutioner - inte hela kulturlivet. Konstens frihet ska respekteras. Kulturens nyttoeffekt framgår tydligare (även om all konst inte bör göra mätbar nytta, se mitt tidigare inlägg om ekonomiseringen av kulturen). Mycket bra! Återstår att se vilka myndigheter och institutioner som Kulturutredningen väljer att bevara i sitt betänkande.

Socialdemokraterna har ju profilerat sig på kulturfrågor inför nästa val. På SVT Play finns en intervju med Mona Sahlin om den nya kulturpolitiken där hon framhäver kulturens (numera bortformulerade roll) som motkraft till kommersialismen. Kommersialismen - kanske nästa vals ideologiska fråga...? Eller kanske inte.

Skuggutredningen

Idag är kulturen het i bloggsfären och på ledarsidorna. Skuggutredningen har blivit en partipolitisk sak. Socialdemokraterna har kidnappat björnen från De Osynliga och fört in honom i riksdagens förstakammarsal. Och jag som trodde att Skuggutredningen var en politisk aktion för alla som vill uttrycka sin syn på kulturen, oavsett partipolitisk ståndpunkt.

Mina förslag i Skuggutredningen skiljer sig rätt mycket från majoritetens, vars förslag är mycket mer visionära och konstnärliga. Min grundhållning är att staten ska fortsätta att erbjuda medborgarna kultur, dvs att finansiera kulturverksamhet. Det offentliga behöver då:

• Tydlig- och offentliggöra kriterierna för bidragsgivning
• Garantera bidrag på lång sikt, gärna fyra år i taget
• Införa ett rättvist bedömningssystem, som är stabilt över tid
• Meddela utfallet av ansökan i god tid före projektens genomförande

Kulturlivet behöver också mer inflytande från företagsvärlden. Inte bara i form av kapital och absolut inte som påverkan på själva konsten. Utan inflytande när det gäller moderna idéer om organisering, ledarskap, personalens arbetsmiljö och den ekonomiska kompetensen. För att möjliggöra denna utveckling anser jag att det behövs:

• ett statligt projektstöd för de kulturorganisationer som vill utveckla sin organisation, arbeta med affärsutveckling och höja sin företagsekonomiska kompetens
• ett statligt etableringsstöd eller lån för kulturorganisationer i startfasen
• lagstiftning till förmån för företag som vill dra av skatten för sina marknadsföringsinvesteringar i kultursponsring
• lagstiftning som tillåter stiftelser att donera pengar till kultur, inte bara till forskning om kultur
• ett statligt omställningsbidrag för de kulturorganisationer som vill omvandla sig till aktiebolag och börja betala och fakturera moms, dvs ingå som fullvärdiga medlemmar i samhällsekonomin

Dessa stöd eller lån är viktiga i en övergångsfas, så att kulturorganisationerna på sikt kan få större självförtroende och med offentligt stöd i botten ändå klara sig själv i högre grad.

Vore roligt att få diskutera dessa frågor mer på måndag! Jag kommer att vara på Orionteatern från kl 17. Vi ses där.

Socialdemokraterna skuggar kulturen

Socialdemokraterna gör en rip off på Skuggutredningen och bjuder in till rådslag om kulturen. Rådslaget är en del av socialdemokraternas prioritering av kulturfrågan och sammanfaller med Kulturutredningsspurten. Roligt!

Här finns Socialdemokraternas diskussionsmaterial inför rådslaget.