Debatt om kulturfinansiering

På torsdag 23 april kl 18.00 är jag moderator på seminariet Fixa pengarna! på Södra teatern. Representanter från Kulturrådet, Arvsfonden, Kulturförvaltningen, och Ungdomsstyrelsen sitter i panelen. Kom och bombadera oss med alla de pengafrågor du nånsin undrat över. Och få svar!

Nätverk - Arrangör - Taktik - Omstörtning
Södra Teaterns Kägelbana, 23 april kl. 17.30 (föreläsningar 18.00)

Det handlar nästan alltid om pengar. Finansiering är inte sällan det första, största och tråkigaste hindret mellan projektidé och förverkligande. Oavsett om det är en föreställning som ska sättas upp en skiva som ska släppas, en festival som ska arrangeras eller ett kulturhus som ska startas. Vem ska man kontakta, hur går man tillväga och hur kan man skapa man samarbeten för att finansiera sina projekt. Våra gäster från de delar med sig av sina egna erfarenheter, ger exempel och visar på smarta genvägar, do´s and dont´s. Ta med dina synpunkter och frågor!

Fixa 2000 kr!
2000 kr kan sökas direkt under kvällen och principen är enkel. Ta med en kort text på max 1000tecken som förklarar din projektidé och hur pengarna skall användas (papper finns också på plats). Du får 5 minuter att pitcha idén till en av våra handläggare. I slutet av kvällen presenteras den lyckliga vinnaren. Var på plats vid i god tid, gärna vid 17.30, för att hinna presentera din idé. Tid för pitch/inlämning: 17.30- 18.00 & 19.00-19.15

Program
- Föreläsning med Astrid Hallenstvedt, sponsoransvarig på Stockholms filmfestival.
- Samtalspanel med representanter från de viktigaste bidragsgivarna. Hur tänker de och vad ska man själv tänka på när man söker finansiering. Bland annat gästar Kulturrådet, Arvsfonden, Kulturförvaltningen, och Ungdomsstyrelsen

Biljetter på www.sodrateatern.com

Medlemmar i Plural (www.plural.se) kan anmäla sig för fribiljett. Maila jens.petersonberger@riksteatern.se för anmälan till de begränsade platserna. Ej uthämtad biljett debiteras fullpris.

Världens bästa jobb

Jag har världens bästa jobb! Sedan förra bloggposten mitt i schlageryran har jag:

jobbat med sponsringsavtal för Vadstena-Akademien och sponsringsförsäljning för ccap, planerat verksamheten för SITE, produktionshuset för ny scenkonst, inrett mitt nya kontor (så ljust och fint!), deltagit i KROs kurs om det nya utställningsavtalet mellan konstnärer och utställare, hittat lokal, samarbetspartners och DJ för klubb VAKA 15 maj, ätit frukost med mina nya arbetskompisar och pratat om scenkonstens framtid i Stockholm, inlett ett nytt samarbete med Sara Gebran som producerar workshops i Ramallah, gått igenom SITEs ekonomi, gjort en grov marknadsplan för SITE, haft första mötet med två designers som ska skapa SITEs profil och webb, ätit frukost med representant för Svenska Institutet inför föreläsning i höst, ätit lunch med politisk vän och planerat vårens motionerande och seminarier, hittat nästan alla sångare till Moderna Museet.

Denna vecka börjar lika bra, idag ska jag lyssna på en massa spännande kulturinnovativa projekt som sökt sig till Fonden Innovativ Kultur.

Som ni märker går bloggaktiviteten ner ju mer Förnuft & Känsla-aktiviteten går upp. Men! Det går faktiskt jättebra att följa vad som händer via Förnuft & Känsla. Där finns nämligen nyhetsflöde (även RSS) och nyhetsbrev - maila nyhetsbrev (snabela) fornuftkansla.se.

Operakonsten regerar!

Operakonsten är folklig på riktigt! Grattis Malena och Sverige!!!

Nu längtar vi efter en operaklubb för alla som vet att man kan svettas, dricka öl och gilla opera samtidigt. Och en öppen scen för alla som vill visa upp den nya operakonsten. Och en debattsite för de som vill förnya, debattera, analysera och revoltera.

Och tänk (för att citera Petra Mede) - det är just vad vi håller på med!

Operaklubben VAKA är 15 maj. Öppen scen i källaren, dansgolv där uppe. Gästlista? Maila mig.

Öppen scen för er som vet hur framtidens opera kommer låter och ser ut, och vill visa upp det. Verkligen helt öppen! Anmälan till Vadstena-Akademien.

förnyaoperakonsten.nu - kärlek, debatt och revolution. Äntligen seriöst, lättsamt och hängivet om opera ur nya perspektiv. Jag och Ditte Hammar öppnar siten 15 april.

Tidigare inlägg om opera på denna blogg:
Till Operans försvar
Slå ihop nationalscenerna
Ny opera, förnyad opera, nyast opera nu! Om operapolitik på ministernivå
Opera, dans och barnkultur får mer pengar
Konsten och kulturen i omvärlden Operakonsten är folklig på riktigt
Inga kommentarer om rektorstillsättning
Sjukt pinsamt om jämställdheten
Operan - här är en gratis affärsidé!
Snälla tomten... om Birgit Nilssons miljoner
Alla talar om opera
"Jag är inte bara operpolitisk kompositör, jag är VD också"
Den mänskliga politikern om kulturpolitisk opera
Förvånad kortopera om operaklubben VAKA
Please, Italy, let me help you! om konkurser i italienska operahus

Nytt jobb!

Väldigt snart börjar jag ett uppdrag som projektledare för SITE. SITE är ett nytt centrum för performance, dans och nyskapande teater och har en stor fin studio och kontor i Designens Hus vid Telefonpan. I huset sitter sedan tidigare Moderna Dansteatern och exportkontoret för dans, Loco Motion.

Nu ska SITE utvecklas och expandera för att utgöra en plats för gränsöverskridande scenkonst i Stockholm och samtidigt vara en fysisk mötesplats för fria grupper och konstnärer. Jag, som tycker att den utvecklingen inte kan gå nog snabbt, är naturligtvis helt lycklig över att få vara med och bygga upp verksamheten.

Mitt arbete med rådgivning och projektledning på Förnuft & Känsla fortsätter parallellt med SITE-uppdraget. Välkomna till Telefonplan!

Remissa!

Jag har sagt det förut, och hört Eva Swartz säga det minst fem gånger, men det tål att sägas igen: ALLA är välkomna att ge remissvar på Kulturutredningen.

Idag gick också PRODUKT, min favoritaktör i den fria kulturpolitiken, ut med en uppmaning till dem som vill ge remissvar att be Kulturdepartementet om ett gratis exemplar av utredningen.

"Majoriteten av kulturlivet; dvs utominstitutionella grupper och individer, egenföretagare, semi-professionella, amatörer osv, har i regel mindre resurser och det är därför ett rimligt krav att Kulturdepartementet hittar ett sätt att distribuera utredningen gratis till de som hör av sig. (Troligtvis finns det även institutionsanställda och medlemmar av branschorganisationer som har idéer som inte riktigt passar in i "den enade rösten"). Engagemang i den demokratiska processen bör helt enkelt belönas, inte kosta. Tel: 08-405 10 00."

Så - gör en politisk insats! Lobba för gratis utredningar till alla som vill remissa, läs de tre digra luntorna och fila på ditt eget kulturpolitiska manifest.

Vill du hellre skapa remiss kollektivt, finns ABF-cirkeln ledd av Daniel Suhonen som startar 3 mars. 27 april håller Skuggutredningen remisskrivardag på Orionteatern.

Orkar du inte läsa? Kontakta mig så kan jag ge en resumé. Eller läs på kulturekonomi.se och här nedan så klart.

Starkaste tårgasen hittills

Måste erkänna att jag aldrig gråtit i en teatersalong, trots att jag sett hundratals föreställningar. Igår. Folkoperan. Konsuln. Jag säger bara det.

Modern marknadsföring - debatt på Södra teatern

På söndag kl 18 sitter jag i panelen för en debatt om modern marknadsföring som Plural/NATO/Riksteatern ordnar på Södra teatern. Så här står det i programmet:

Att synas och bli vald. Våra gäster pratar om hur man med olika medel kan sticka ut i dagens enorma informationsflöde. Hur får man och tillvaratar fans? Hur kan vi på bästa sätt använda oss av nya forum och informationsteknik? Hur får vi vår målgrupp att välja just vår information och hur syns man i mediebruset? Våra föreläsare ger metoder och verktyg för att göra detta och mycket annat inom modern marknadsföring. De bjuder dig på inspiration, insikter och matnyttiga kunskaper för alla eldsjälar, världsförbättrare och kulturaktivister. Ett måste för dig som är artist, producent, arrangör eller marknadsförare.

Biljetter bokas på www.sodrateatern.com.

Varsågod: ett kulturfnys

Ha, ha! På kulturdebatten på ABF igår fick vi i publiken skriva anonyma frågor på vita blanka Arena-papper och lämna in dem till panelen. Woho! Jag tog chansen och skrev:

Ni har slagit samman många av de statliga institutionerna. Staten äger ju också några nationalscener. Hur har ni resonerat kring dem?

Och då kom det - kulturfnyset (och en del goda skratt)! Ni vet, det där igenkännande fnyset som tecken på att vi har det här gemensamt och vi vet vad det handlar om.

Panelen fnös dock inte, utan svarade bara att scenkonstens institutioner ska få längre framförhållning i sin ekonomiska planering med hjälp av långtidskontrakt. Det gillar jag!

Reaktionerna kommer

Nu börjar reaktionerna och de djupare analyserna av Kulturutredningen komma. Det tog antagligen fem dagar att läsa igenom de 900 sidorna... Dessutom har den första debatten med oppositionen närvarande hållits. Igår på ABF mötte nämligen Margareta Israelsson (S) Mats Johansson (M) och Kulturutredningen.

Den mest välformulerade analysen tycker jag att GPs Gabriel Byström står för. Sammanfattningsvis kan jag säga att kritiken i övrigt är rätt samstämmig:

• Hur ska en ny jätteorganisation kunna bli effektivare än många små?
• Är det bra för rättssäkerheten att alla pengar kommer från en bidragsgivare istället för flera?
• Klarar regionernas kulturpolitiker av det nya ansvaret?
• Författarfonden bör fortsätta vara självständig
• Omstruktureringar kostar pengar - ska de tas från konsten som redan är så fattig?
• Målformuleringen om motverkande av kommersialismens negativa verkningar bör stå kvar
• Kulturpolitik förutsätter ett kvalitetsmål
• Vem ska ansvara för den nationella musiken när Rikskonserter och Caprice läggs ner?
• Problemen med kulturskaparnas arbetsvillkor borde fått mer konkreta förslag på lösningar
• Entreprenörskap och sponsring är inte lösningen på kulturlivets ekonomiska rävsax

Ikväll är det debatt igen. Denna gång på Stadsteatern. Får se om deltagarna framför likartad kritik då. Det kan ju bero på två saker: copy paste-taktiken eller att utredningen faktiskt inte lyckas argumentera tillräckligt starkt på dessa punkter.

Dagens händelse 2

Charmigt, vardagligt, bubblande, njutbart... Idag sänds andra delen av Såpopera Studion kl 12.30 i P2. Om några studenters väg mot en framtid i operavärlden. Lyssna och läs här.

Dagens händelse 1

Rättegången mot Pirate Bay pågår sedan imorse. Läs gärna Eric Schüldts och Jonas Anderssons inlägg i fildelningsdebatten, "Pirater på korset" i Sydsvenskan idag. Eric och Jonas ger snart ut boken "Framtiden" i samarbete med tankesmedjan Fores.

Jag var på Fores intressanta seminarium "Vem tjänar på gratis kultur på nätet?" förra veckan. Allt meterial inklusive film och intervjuer finns här. För mig som mest sysslat med scenkonst och tidskrifter var det en värdefull bakgrund till rättegången och faktiskt ett fantastiskt tillfälle att få dimpa ner rätt i fildelningshetluften.

Nu när uppståndelsen från Kulturutredningen börjar lägga sig, hoppas jag att fler ser att digitaliseringen och lagstiftningen antagligen blir årets största kulturpolitiska fråga. Jag är rätt övertygad om att effekterna av digitaliseringen kommer att påverka kulturens infrastruktur långt mycket mer än vad den här utredning kan göra.

Konst(ig) brottslighet

Nej, jag tycker inte att vandalisering eller trakasserier är konst. Och det är ju uppenbart att både skadegörelse av en tunnelbanevagn och fejkat anfall på akutmottagningen är att gå över både moralisk och laglig gräns.

Men så här kan det kanske vara: upphovsmakarnas intention är att göra konst, alltså är det konst subjektivt sett. Sedan är det också brottsliga handlingar. Jämför till exempel med annan brottslighet: om jag undanhåller avgörande fakta i en affär har jag gjort mig skyldig till ett ekonomiskt brott, men en affär har ändå ägt rum. Om jag undanhåller skattepliktiga inkomster har jag gjort mig skyldig till skattebrott, men jag har ändå haft en inkomst.

Har man gjort dålig och smaklös konst, har man knappast gjort sig skyldig till ett brott mot annat än estetikens lagar, man har fortfarande skapat konst. Har man däremot som Anna Odell och NUG dessutom (antar jag tills saken är motbevisad) begått ett brott, har man antagligen begått ett kulturellt brott, även om den juridiska distinktionen inte finns ännu.

Men med tanke på den takt som studenterna vid Telefonplan spottar ur sig olagligheter, är det kanske snart dags att inrätta en ny juridisk kategori: konst(ig) brottslighet...?

Om vänster och höger, och höger om höger

Replik till Sanna Rayman:

Jo, visst är det säker många som har samma kulturpolitiska syn som du, Sanna!

Problemet är bara att allmänhetens syn på högerkulturpolitik inte alls motsvarar vad den egentligen innehåller. Och därför tror många att de måste välja vänsterkulturpolitik.

Jag vill påstå att Alliansen har ett riktigt stort kommunikationsproblem när det gäller kulturen. På grund av att man inte är tillräckligt offensiv, närvarande och tydlig i kulturdebatten, skapas utrymme för "mer höger än Timbro-högern" att profilera sig på kulturområdet. Och i allmänhetens medvetande ersätts då Alliansens politik med utspel från enskilda ny-nyliberaler.

Högerkulturpolitik kommer då att förknippas med kulturcheckar och åsikter som att staten inte ska ha en kulturpolitik över huvud taget, vilket Alliansregeringen inte alls förordar.

Så trots att den sittande regeringen faktiskt ökar kulturbudgeten, satsar rejält på kulturarv, barn och unga och på att förbättra konstnärers villkor, tror många att politiken tvärtom präglas av kulturfientlighet och en önskan att släppa kulturen på den fria marknaden och låta den klara sig själv (och följaktligen självdö).

Det är verkligen dags för Alliansen att samla ihop sina verktyg och slipa på kulturkommunikationen. 20 januari skrev jag ett inlägg om hur långt efter V och S (som har profilerat sig på kulturfrågan), Alliansen ligger. Det verkar vara dags för en kulturpolitisk Allianssamling!

Förnuft & Känsla

Förnuft & Känsla är konsulter som kombinerar kulturlivets kreativitet med näringslivets effektivitet. Vi erbjuder företag och föreningar skarpa analyser, goda idéer och attraktiva strategier för framgång.

Våra uppdragsgivare kommer från kultur- och näringsliv och ideell sektor och söker sig till oss med en önskan att bli tydligare, effektivare och mer affärsmässiga.

Förnuft & Känsla erbjuder rådgivning och projektledning inom områdena affärsutveckling, verksamhetsutveckling, finansiering, marknadsföring och PR. Förnuft & Känsla deltar också i debatter och håller föredrag och seminarier inom våra arbetsområden.

Oavsett vilka behov, mål eller intressen våra uppdragsgivare har, möter Förnuft & Känsla dem med nyfikenhet, engagemang och fokus på resultat.

Webbplatsen http://www.fornuftkansla.se öppnar om två veckor. Skicka gärna ett mail till elisabet (snabela) fornuftkansla.se för att få ett meddelande då!

Kulturen utredd

Nu är Kulturutredningen presenterad. Här nedan finns allt sammanställt och klart. Nu tar jag en liten paus, har ont i axlarna av livebloggandet... och så ska jag in till stan och livemingla med utredningen strax.

Utredningen i sin helhet finns att ladda ner här.

Tobias Nielséns tankar om visionen bakom utredningen här.

Bidragsgivning

Utredningen föreslår att bidragen blir mer allmänna och att man genomför en översyn (= ny utredning?) om hur de ska fördelas. Branschstöden och konstnärsstöden bör ligga nära varandra för att kunna utgöra en korrigering av marknadsekonomin, sa Eva Swartz.

Nya utredningar

Denna utredning kommer att generera fem nya utredningar!

Sponsring

Utredningen menar att det är klokt att se över skattelagstiftningen på kultursponsringsområdet.

Företagande

Mer emfas på företagarutbildning vid de konstnärliga högskolorna.

Romsk kultur

Den romska kulturen kommer för första gången in i kulturpolitikens formuleringar.

Ekonomiska konsekvenser

Kostnadsökningar på Kungliga Biblioteket. Kostnadsbesparingar ska återinvesteras i Myndigheten för Konstarterna.

Kulturinstitutionerna

Mindre detaljstyrning, fleråriga verksamhetskontrakt, staten ska genomföra en grundöversyn av institutionernas uppdrag. Detta kan ge institutionerna större frihet och större ansvar. Hurra!

Kulturarv och mångkultur

Utredningen vill skapa en kulturpolitik där kulturen får en större plats i samhällets utveckling istället för att "vara i en låda för sig". Därför bör flera myndigheter samlas: Riksantikvarieämbetet, Statens Konstråd, Arkitekturmuseet med flera i Myndigheten för Konstarterna. Gud så skönt!

Arkiv- och bibliotekspolitik

Samgående mellan Kungliga Biblioteket och Riksarkivet i ett nytt Kungliga Biblioteket som ansvarar för hela statens bibliotekspolitik.

Konstskaparnas villkor

Varje utredning hittills visar på oacceptabla arbetsvillkor för kulturarbetarna. Kulturutredningen föreslår att samla kulturmyndigheterna i en enda kulturmyndighet som fördelar alla statliga bidrag och som samlar kompetens för att utreda och påverka effekter av digitalisering och upphovsrätt, pensionsproblematik och skattefrågor.

Portföljmodellen

Samspelet stat, kommun och landsting ska öka genom den nya portföljmodellen. Staten kommer att fortsätta ha en tydlig roll bla genom utvärdering och förhandlingar. Men portföljmodellen kommer att leda till ett ökat engagemang för kulturen och ett större inflytande. Staten ska uppträda enat gentemot regionerna genom ett reformerat kulturråd. Det nya kulturrådet ska även ansvara för förbättrad analys och uppföljning. Äntligen!

Kulturrådet har inte ansvar för bidragsfördelning.

Utredningens inledning

Utred kulturen oftare! Det är ett av de viktigaste förslagen i utredningen.

De mål för kulturpolitiken som utredningen nu presenterade är redan läckta, dem kunde man läsa redan i höstas.

Utredningen har utgått från ett medborgarperspektiv och har en bred kultursyn. Bristen på samverkan mellan olika politikområden förhindrar att möta människors vilja att kultura. Det kulturpolitiska området bör därför breddas, exempelvis mot offentlig sektor och civila samhället. Statens företrädare bör arbeta för att underlätta detta. Idéburna organisationer, Sveriges kommuner och landsting och folkbildningen. Aspektpolitik istället för sektorspolitik. Kulturen ska in i närings-, arbetsmarknads-, regional tillväxt- och integrationspolitiken. Detta uppdrag ska ingå i myndigheternas och institutionernas regleringsbrev.

Kulturen i skolan ska stärkas och de estetiska ämnena i grundskola och gymnasium ska bevaras. Strategiskt inriktad kulturforskning ska stärkas. Utredningen vill se ökad företagsamhet inom kultursektorn, men inte för sakens skull utan den avgörande faktorn är tillväxtmöjligheterna i sektorn.

Utredningen vill också se ökad samverkan mellan kultur och forlkhälsopolitik och kultur och miljö för en hållbar samhällsutveckling.

Kulturens potential under lågkonjunktur

talade Eva Swartz om, precis som Emma Stenström på esbris seminarium häromdagen. Javisst. Behövs bara bra och konkreta exempel på detta. Ska fundera på det... och återkomma.

Den mest välbesökta presskonferensen

i regeringens historia. Det är kulturpolitikens nya genomslagskraft!

Utredningen tillsammans med remissvaren kommer att vara väldigt betydelsefulla för den kommande kulturpolitiken, säger Kulturministern. Remissa spontant!

Allt jag älskar...

...i samma paket. Sveriges två kaxigaste operahus, Vadstena- Akademien och Piteå Kammaropera, gör politiskt inkorrekt upptempooperett om en hjältinna tillika kulturministers vardag och den stora hemska konsten. Kan inte bli annat än... "totalflopp", som tonsättaren Fredrik Österling och librettisten Magnus Lindman själva sa på presskonferensen om operan Näsflöjten igår. Den som kommer till Vadstena i sommar eller Piteå i höst får se och avgöra.

Själv anar jag mig till en rätt rejält rolig företällning efter att ha hört en trio talskrivare stamma fram de kulturpolitiska målen. Hysteria-go-go.

Samarbeta mera

Sveriges operahus vill samarbeta mera, det vet Konsten och kulturen-läsaren sedan tidigare. Nu ställer också Svensk Scenkonst och Kungliga Operan ett villkor för samarbetet: att ett nytt operahus byggs i Stockholm. Annars kan inte Stockholmarna se resultatet av samarbetena - det befintliga operahuset kan nämligen inte, på grund av sin omoderna konstruktion, ta emot gästspel...

Kultureliten och mediebilden

I riksmediernas bevakning av Kulturutredningen kommer nästan enbart eliten till tals; huvudfokus är kulturproffsens arbetsvillkor. Det visar en ny studie av dagspressens bevakning av Kulturutredningen. Det är docenten vid Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet Simon Lindgren (f.ö. min första lärare i sociologi!) som gjort studien. Ladda ner den från Amatörkulturakademin.

I studien finns en otroligt fin 3D-karta av mediebevakningen. Titta och njut, förfäras och tjut.

Jag håller med Amatörkulturakademin att det inte är särskilt konstruktivt att frågan om kulturarbetares arbetsvillkor får dominera debatten. Det är varken bra för kulturens utveckling eller för kulturarbetarna själva att kulturpolitik blir en angelägenhet för så få. Den dagen helt vanliga medborgare står och skanderar "Mer pengar till kulturen!" utanför Rosenbad kommer att vara en lycklig dag, och en dag då arbetsvillkorsfrågan per automatik löser sig.

Livelänk till kulturutredningens presskonferens

Kulturutredningen direktsänds idag kl 10.00 från Rosenbad

Intressant kritik

Amatörkulturakademin, som bildades 2007 för att föra den breda kulturens talan på uppdrag av en otrolig mängd kulturorganisationer, företräder sex miljoner kulturutövare i Sverige. Igår gick de till angrepp mot Skuggutredningen, som enligt dem främst sätter kulturelitens arbetsmarknadsproblem på den politiska agendan och inte förslag som gör att kulturen når ut till bredden. De förde också fram ett budskap till Kulturutredningen:

"Vi förväntar oss att Kulturutredningen presenterar en kulturpolitik för hela landet och inte bara för de traditionella scenerna och storstäderna. Kulturpolitiken måste ge förutsättningar för eget skapande i hela Sverige" säger Amatörkulturakademins ordförande Ellen Tejle.

Just nu genomför Amatörkulturakademin en intervjuturné i landet för att kartlägga svenskt kulturliv. Intressant!

Jag har ju själv kritiserat Skuggutredningen (trots att jag medverkat i den...) för att de oombedda har använt bidragen i vänsterpolitiskt syfte. Ingen kan dock ta ifrån Skuggutredningen dess otroliga insamlingsinsats och envetna mediabearbetning. Mer om Skuggutredningens fortsatta arbete på torsdag.

Nu är konstnärerna de verkligt framåtskridande

Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare har tagit initiativ till en mycket ambitiös och professionell landsomfattande informations- och utbildningskampanj kring det nya utställningsavtalet.

Avtalet i sig innehåller en höjning av ersättningsnivån för visandet av verken, och dessutom krav på ytterligare ersättning för konstnärens arbetsinsats i samband med utställning. Samtliga ingångna avtal ska hädanefter också följas upp av en referensgrupp.

Kampanjen kring avtalet syftar till att höja konstnärens ersättning och öka medvetenheten om det individuella ansvaret i en avtals- /uppdragssituation. "I slutändan innebär det ett mer professionellt förhållningssätt i relationen mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren", säger KRO.

Till Operans försvar

Eftersom jag älskar opera och tror starkt på den nya operans plats i konstlivet och samhället, och eftersom ingen från Kungliga Operan uttalat sig om sammanslagning med Dramaten ännu:

Inför operaseminariet med Kulturdepartementet häromsistens, grävde jag ner mig i Kungliga Operans regleringsbrev, verksamhet och årsredovisningar. Måste säga att de har ett otroligt komplext statligt uppdrag, som de ändå lyckas uppfylla väldigt väl. Operans besöksstatistik är hög (86% år 2007) och ökar hela tiden. Den återspeglar också, tvärtemot vad många tror, befolkningen i landet rätt bra. Antalet föreställningar ökar också, liksom intäkterna. Detta samtidigt som man sedan 2006 har ett sparbeting och tunga pensionskostnader. Förra året besökte 25 000 barn operan! Snacka om kulturbildningsinsats.

Dessutom tror jag att Operans och Dramatens personal är precis lika pressad som andra kulturarbetare (och som många i övriga arbetslivet). Det kan bli svårt att skära ner på en redan väldigt nedskuren verksamhet. MEN icke desto mindre: idén om en nationalscen och dess nuvarande form behöver omvandlas och anpassas till ett modernt Sverige.

Ska staten verkligen äga två nationalscener, förutom alla de 29 (än så länge) myndigheterna på kulturområdet och de 28 museerna? Och är det rimligt att över 300 statliga miljoner kronor går till EN operaaktör, och inga till det fria operalivet? Nej, som ni förstår tycker inte jag det. Systemet behöver ses över. Då är kanske debatten om en sammanslagning ett steg på vägen.

Bort med r:en, säger utredaren

Både Svd och DN har nu publicerat läckta uppgifter från Kulturutredningen om att Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter ska läggas ner eller struktureras om till förmån för en decentraliserad, regional kulturpolitik. Ja, kanske är det dags. Det beror ju på hur det nya systemet ska se ut, och det är svårt att säga innan förslaget presenterats i oläckt version.

Intressantast med Kulturutredningen hittills är nog dess mediestrategi och reaktionerna som utredningen väcker genom sin blotta existens. Jag är helt övertygad om att läckorna medvetet kommer från utredningen själv, som del i en taktik för att snabbt få igenom sina förslag. Som vi vet har de senaste fyrtio årens kulturutredningar inte fått särskilt stort genomslag. De aktuella läckorna tillsammans med en kort remisstid och en propositon som läggs redan till hösten, garanterar starkare genomslagskraft.

Lönedilemmat

Häromdagen deltog jag i ett seminarium om ungas värderingar och åsikter om lön. Som ofta i sådana sammanhang slogs jag av hur olika kulturbranschens villkor ser ut jämfört med andra mer kontinuerligt existerande och ekonomiskt lönsamma branscher. Denna gång var det dock flera representanter från civila samhället och ideella organisationer i publiken, så jag kände mig mindre ensam.

Kulturprojekt har ofta inte möjlighet till varken löneförhandlingar, lönesamtal eller löneförhöjningar, utan lönesättningen anpassas efter budgetens storlek, oavsett om det motsvarar arbetsinsatsen eller inte. Det är naturligtvis inte eftersträvansvärt och egentligen en rätt jobbig situation för båda parter i en sådan "förhandling".

Jag efterlyster lite mer av projektperspektivet i lönesättningsdebatten, och lite mer av lönesättningsperspektivet i kulturverkligheten. Kolla gärna in lonedilemmat.se, fin och informativ site med bilder från det proffsiga seminariet.

Slå ihop nationalscenerna

Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt lämnar ett bidrag till Kulturutredningen på DN Debatt idag: slå ihop Dramaten och Operan och frigör på så sätt resurser till Riksteatern. Ja, bra, effektivisera mera! (Stordriftsfördelar är för övrigt mitt favoritord. Men all effektivisering ska vara för konstens bästa.)

Med risk för att bli tjatig så påminner jag om mitt eget bidrag till Kulturutredningen angående nationalscenerna:

NYA OCH FLER NATIONALSCENER
En nationalscen borde inte vara ett museum, utan en verksamhet som typ Dansens Hus, där många olika typer av scenkonst kan framföras. En scen som inte är bunden av verkstäder, stora personalkollektiv, gigantiska arkiv etc utan kan ta in gästspel där de huvudsakliga kostnaderna redan är täckta av det producerande kompaniet/projektet. Här skulle alltså ett visst grundläggande verksamhetsbidrag gå till den nya "nationalscenen" och ett projektbidrag till den gästspelande gruppen. Denna typ av nationalscen borde finnas i hela landet.

På operaseminariet häromveckan läste en av talarna till min stora förvåning för övrigt upp detta citat, utan att veta att det var jag som skrivit det. Hurra för nationalscenerna, men omvandla dem gärna först till hela landets angelägenhet.

Presskommentarer här, här, här och här.

Jag håller med!

Sanna Rayman gör det igen - debatterar kulturpolitik på ledarplats. Lovely. Dessutom skarpt om höger- och vänstervinklingar inom branschen. Läs artikeln och bli lite klokare (och tänk på mig som pragmatiskt intervjuoffer i Sannas kulturundersökning).

Två andra debattörer har för övrigt liknat Kulturutredningens nyläckta förslag med stalinistisk politik. Jag har tidigare också kommenterat förslaget om sammanslagning av kulturmyndigheter, men i positiva ordalag. Detta trots att man ännu inte kan läsa förslaget i dess helhet. Kanske är det att ropa hej eller gå över ån eller att kasta pärlor... Det får vi se på torsdag. I vilket fall tror jag på att effektivisera bidragssystemet. Och jag har absolut inget emot att Kulturutredningen lägger ner krut på att bena ut detsamma.

Med fjorton års ideell kulturverksamhet i bagaget och efter sju år som professionell kulturproducent, törs jag faktiskt helt pragmatiskt trumpeta ut att ett effektivare och mer genomskinligt fördelningssystem är det största som skulle kunna hända konsten just nu.

Februari börjar året, allt annat kommer sen

9 februari tar Kulturministern emot Skuggutredningen
10 februari håller ESBRI seminarium om konst(iga) företag
11 februari vakar Babel i SVT in Kulturutredningen 21.30
12 februari presenteras Kulturutredningen
12 februari har Skuggutredningen presentation av sin nya skrift Parlören - en ordbok för icke mätbara värden och en redigerad version av Skuggutredningen
16 februari kan man få reda på Framtidens kulturpolitik - vad vill kulturutredningen?. Koalition för kulturdebatt arrangerar
17 februari Kulturutredningen klar Debatt på Stockholms Stadsteater
18 februari håller Timbro seminarium om Kulturutredningen - Kulturen utredd
24 februari är det fettisdagen!

Vill också tipsa om Såpoperastudion, SRs nya operasåpa som börjar sändas på måndag 9 februari kl 12.30 i P2.

Ny opera, fönyad opera, nyast opera nu!

Igår var den stora dagen då alla Sveriges operachefer samlades för första gången någonsin för att diskutera operakonstens framtid. Kulturministern och flera representanter från Kulturdepartementet, Kulturrådet och Svensk Scenkonst var också på plats i Kungliga foajén på Kungliga Operan.

Jag kanske var den absolut mest fördomsfulla i församlingen, trots att jag var yngst och representerade en nytänkargrupp. Hade absolut inte förväntat mig att alla med en röst skulle tala så varmt om samarbete mellan institutionerna, förnyelse och utveckling som en grund för framgång. Blir spännande att se hur det kommer att kommuniceras och förverkligas.

I mitt lilla anförande talade jag om potentialen i institutionernas samarbete med det fria kulturlivet, behovet av en fristående experimentscen för opera och av diskussion och analys av opera på de konstnärliga utbildningarna.

Dessutom lade jag fram en önskan om att man stryker definitionen av nyskapande opera i regleringsbrevet. Som det nu är formulerat tycker jag att det begränsar istället för förnyar. Det står nämligen att Kungliga Operan ska beställa nya verk av författare, kompositörer och koreografer. Det är naturligtvis den vanligaste sammansättningen i ett operateam, men i många andra konstformer har man i god postmodern anda med tiden frångått denna typ av klassificering av upphovsmän.

Exempelvis kan man se en föreställning på Weld ikväll där en neurobiolog och en dansvetare är skapare, och på Art's Birthday häromsistens gjorde en videokonstnär och en hornist storartad elektronisk musikkonst live. Även om operan inte ännu är eller kan vara lika experimentell, skulle vi definitivt kunna rucka på gamla invanda mönster även när det gäller upphovsmännen. Där skulle kulturdepartementet kunna gå före och helt enkelt bara deleta dessa begränsande meningar.

Slutligen, grattis till operakonsten som har sådana framåtdrivande representanter. Jag har sagt det förut, men det tål att sägas igen: Länge leve operan!

PS. Och ja, opera och räkor hör på något sätt ihop. Gott var det också.

Nu är jag snäll igen

Tillbaka från timeouten - ni vet, den nya tidens skamvrå - där jag stått och lugnat ner mig ett tag. Nu är jag snäll igen och lovar att fortsätta följa kulturutredningens läckor, trots att de är tröttsamma. Dessutom har en affärsrådgivare sagt till mig att tona ner kritiken, annars kanske det blir svårt att få kunder... (Ja, jag skulle säkert sagt exakt samma sak själv till mig själv, om det var jag som frågade mig om råd).

Den senaste tiden har jag grävt ner mig i operans framtid (det går!) eftersom jag ska delta i ett seminarium om den samma imorgon. Håller också på att ordna en blogg för alla (ja, vi finns!) som vill debattera det ämnet.

Ha en snäll dag!

God natt!

Igår tillbringade jag kvällen hostandes framför SVTs nyhetstimme. Krig, krig, döda barn, finanskris, dåliga börskurser, varsel. Sedan en timme om hiv och aids. Och helt plötsligt kom jag på - jag är så otroligt trött på kulturutredningens regelbundna utspel. Dessa "läckor" som numera publiceras varje dag, trots att det bara är några veckor kvar till rapportdatum. Och som dessutom innehåller olika information om samma sak, men ändå får oförtjänt mycket uppmärksamhet.

Är det inte bara ett sorgligt försök att dölja det faktum att tre stycken faktiskt hoppat av i protest mot utredningens arbetssätt...?

Kanske är det min envisa förkylning som talar. I vilket fall: God natt! Vi ses efter den 12 februari.

Opera, dans och barnkultur får mer pengar

"Staten satsar på regional opera. Idag presenterade Kulturrådet hur man fördelar bidragen till de regionala kulturinstitutionerna 2009. Då framgår det att Folkoperan, Göteborgsoperan, Norrdans, Norrlandsoperan och Värmlandsoperan får höjda bidrag. Men det är inga stora höjningar, Göteborgsoperan får t ex en höjning som motsvarar knappt två procent.

I övrigt säger Kulturrådet att dans, opera och barn ska prioriteras när bidragen till kulturinstitutioner delas ut." Detta meddelade Mitt i Musiken idag. Tyvärr finns ingen information utlagd på Kulturrådets egen sida. Därför rippade jag texten rakt av... Återkommer.

Konsten och kulturen i omvärlden

Idag skriver Metro om Konsten och kulturen-bloggen och Malena Ernman, läs här. "Operan har blivit folklig på riktigt". Underbart!

Fackförbundet DIK, som samlar akademiker inom kultur och kommunikation, skriver om spridda reaktioner (bland annat min) på nyheten om kulturmyndighetsammanslagning, läs här.

Ska man skratta eller gråta, tiga eller låta?

Även Vänsterpartiet har nu gjort kulturen till valfråga, det uppgav både nummer.se och Kulturnyheterna igår. Utöver en kulturlag och en miljard extra i kulturbudgeten, vill (V) ha treåriga anslag för sceninstitutionerna, fördubblat belopp till frigrupperna och en dansscen i varje region. Detta innebär att (V) nu presenterat det mest omfattande kulturpolitiska programmet av riksdagspartierna.

Tidigare i höstas profilerade sig Socialdemokraterna starkt med sitt Rådslag för kulturen och Samling för kulturen och gjorde därmed kulturen till valfråga. (S) vill anslå 123 mkr mer till kulturen och bland annat skapa bättre villkor för kulturarbetare, enligt Från Riksdag & Departement.

Dessutom vill nu både (V) och (S) att kulturen ska bekostas med pengar från Svenska Spels vinst, tidigare en typisk alliansståndpunkt.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men måste uttrycka mina farhågor.

Igår kom siffror från SKOP som visar på ett stärkt förtroende för alliansen, enligt Veckans Affärer. Med ett försvagat förtroende för Mona Sahlin och vänsteralliansen, kanske kulturen får ännu lägre status. Och med en tydlig vänsterprägel kommer kulturen kanske att bli än mer nedprioriterad under nuvarande mandatperiod.

Visst är det möjligt att alliansen tvingas att göra en egen kulturprofilering inför valet. Men jag vill inte vänta så länge att även Miljöpartiet hunnit bli ett kulturparti. Jag vill ha en likvärdig debatt nu. Av allianspartierna är det bara (C) som tar upp kulturen som en viktig fråga (på en tyvärr väldigt ouppdaterad sida). Inte ens Kulturministerns eget parti (M) lyfter fram kulturen.

Jag vill att alliansens ministrar och ledare ska ge kulturen den poltiska plattform den förtjänar. Gör kulturen inte bara till valfråga - utan till en av de viktiga beständiga frågorna. Och det måste ske nu!

För vi vet ju alla vilken funktion kulturen fyller för demokratin och samhället.

Omåttlig egocentrism och popularitet

Trots brännande ögonlock och rinnande kallsvett, besegrar jag influensan för att berätta den fantastiska nyheten: nuförtiden är det fler som googlar på Elisabet Widlund än på Mats Svegfors (SRs vd) och Benny Fredriksson (Stadsteaterns dito). Det beror inte på att jag (som de) blivit tillfrågad om jobbet som radio-vd. Det finns tre andra rimliga förklaringar:

Bloggen har ett ständigt ökande antal läsare, men en svår adress att komma ihåg...

Twitter gör susen som PR-kanal.

Facebook-gruppen Förnya operakonsten nu! har 140 nyfikna medlemmar och fler tillkommer hela tiden. Gruppen fungerar som en debattplats och ett nätverk. Snart ska icke-facebookare och operadiskutörer få en egen webbplats också: förnyaoperakonsten.nu.

Väldigt välkomna till bloggen och välkomna tillbaka snart igen, alla läsare!

Decentralisera OCH centralisera mera

Nyläckt info från Kulturutredningen: Kulturrådet, Konstnärsnämnden, viss del av Rikskonserter och Författarfonden föreslås utgöra en ny samlad myndighet för bidragsfördelning. Mer centralisering alltså, samtidigt som regionerna förslås (enligt tidigare läckning) få större ansvar för bidragsfördelningen genom den så kallade portföljmodellen.


Jag tycker att det låter klokt. Det nuvarande systemet är både klumpigt och irrationellt och ställer väldigt höga krav på ansökningsproduktion hos en redan extremt pressad bransch.

Igår meddelade en tredje person från utredningen att hon hoppar av densamma bara tre veckor innan den ska offentliggöras (om allt inte har läckt ut innan förstås...). Hennes kritik handlar om att utredningen inte hörsammar vad som kommer fram i dess referensgrupper. Dessutom anser hon att en utredning ska syssla med kulturpolitikens mål och inte i så hög grad med organisering och strukturering.

Men - det är väl kulturpolitikernas uppgift att formulera målen? (Dessutom formulerar ju faktiskt utredningen målen, det läckte ju ut för nån månad sen...). Det är snarare mycket bra om utredningen begränsar sig till att räta ut en rörig struktur. Redan det verkar ytterst komplicerat.

Lite för mycket av allt

Har nu flera uppdrag på gång och jobbar samtidigt som en iller på min egen affärsplan och dess publika form - webbsidan. Dessutom är det snart dags för seminarium om operans framtid och inför det tisslas det och tasslas en hel del på ett visst fik på Horntulls strand.

Det händer en hel del på de områden jag bevakar, här kommer en kort uppföljning:

Färgfabrikens bidrag ligger på is medan utredning om stiftelsens ekonomi pågår.

Region Skåne och Kulturrådet samarbetar med konstutövare om en ny modell för kulturbidrag.

Svart på vitt om jämställdheten inom scenkonsten på Vanja Hermeles webbplats.

Operahögskolans tillträdande rektor tänker inrätta en ny professur i sång.

Kulturnyheterna på SVT har en serie om kulturentreprenörskap.

Regeringen vill införa arbetsgivaravgifter på utländska artisters löner.

Detta om detta. Nu återgår jag till studierna av operans framtid.

Födelsedagsfest för livs levande tusenåring

Igår firade hundratals Art's Birthday på Södra teatern. Har aldrig sett så många unga, helt normala och otroligt nöjda människor på samma ställe - i alla fall inte när det är elektronisk musik och ljudkonst som är huvudakten. Måste berömma arrangörerna och sprida ordet: konstmusiken lever! På riktigt.

Katastrofen kartlagd

Konstnärsnämnden har lämnat en rapport om konstnärers löner. Förskräcklig läsning. I snitt har en konstnär 3.000 kr mindre än genomsnittsinkomsttagaren (som tjänar 18.000 kronor per månad). Var fjärde konstnär tjänar mindre än 8.000 kronor och var tionde mindre än 2.500 i månaden.

Nu när katastrofen är kartlagd är det upp till bevis för alla konstnärsorganisationer och för oss andra som på olika sätt företräder konstnärer. Låt oss nu rikta kreativiteten till att påverka politiken och komma med nytänkande förslag angående arbetsvillkor och arbetsmarknad.

Den här konstnärsmyten är kan ju ingen vilja leva upp till längre.

Frihet

Just det, det var alltså årets minst vågade gissning, och den visade sig följaktligen stämma. Idag meddelas av kulturutredningen att flera myndigheter på antikvarie-, konst, biblioteks- och litteraturområdena föreslås bli sammanslagna. Utmärkt.

Dessutom kommer kulturutredningen föreslå att folkbildningsmiljarderna, som nu distribueras av Utbildningsdepartementet, ska flyttas till Kulturditot. Utmärkt, utmärkt.

De regionala kulturpengarna ska fördelas på ett sätt som ställer högre kunskapskrav på regionala kulturpolitiker. Utmärkt.

De statliga kulturbidragen ska också föreslås bli fleråriga. Utmärkt, utmärkt.

Framför allt ska utredningen föreslå åtgärder som gör kulturen starkare i samhället. Det var det mest utmärkta! (Och dessutom helt i linje med mitt företags vision, vilken kommer att bli offentlig i slutet av januari).

Helgens bästa läsning var i SvDs sportbilaga där Kultur- och idrottsministern sa:

"Idrotten har till skillnad mot kulturen ett starkt frihetsbehov. Kulturen vill gärna ha tätare band med departement, medan idrotten noga betonar sin självständighet. Det tycker vi är bra. Vi tror att den, som den folkrörelse den är, bäst kan avgöra hur frågorna ska lösas."

Om nu folkbildnings-/folkrörelsekulturfrågorna kommer in på Kulturdepartementet, måste samma frihetsförväntningar rimligtvis gälla även kulturen. Men redan nu kan kulturen själv jobba på att bli mer självständig (genom att till exempel anlita en affärsutvecklare).

Twitter

Kom in i matchen! Läs på på

Baskunskaper om Twitter

Twitter som informationskälla

Upphovsman är Billy McCormac.

Inga kommentarer

Fortsättning följer här (även om jag verkligen önskar att detta snart får ett slut).

Årets minst vågade gissning

Kulturen är det politikområde som har flest myndigheter i förhållande till sin storlek. Gissar på att några av dem kommer föreslås bli sammanslagna i kulturutredningen.

Läs hela myndighetslistan här.

Det är alltid för sent

Konsten och kulturen-läsaren känner säkert till att det blåst snåla vindar för Rikskonserter under hösten. För den som vill följa debatten bakåt finns historiken på Rikskonserters egen snygga sida. Där finns också frågor-och-svar/PR-produkten Rätt om Rikskonserter.

Rikskonserter har fått nedskurna anslag inför 2009 - 7 mkr mindre än beräknat - vilket lett till mycket sena ändringar i programmet. Hälften av de planerade konserterna och turnéerna har fått ställas in med bara någon månads varsel.

Rikskonserters uppdrag ska omprövas och omformas. Inget fel med förnyelse och utveckling, anser jag. Fallet Rikskonserter belyser dock ett generellt problem för alla med offentlig kulturfinansiering: att som i deras fall först i november få veta vilken ekonomisk ram man har att hålla sig inom nästkommande år. Det är alldeles för sent. Och rimmar väldigt dåligt med en politik som vill att kulturen ska bli mer affärsmässig.

Läs mer om Rikskonserters situation i svd: här, här, här, här, här, här, här, här, här, här, här och i dn: här, här, här, här, här.

Bästa citatet 2008

Med risk för rundgång i bloggosfären publicerar jag förra årets klart bästa kulturpolitiska citat. Det kommer från rapporten Var finns kreativiteten? Exemplet Skåne av fil. dr. Sven Nilsson. Tobias Nielsén på min favoritblogg kulturekonomi.se har återgett det:

“Det finns en motsättning, kanske en konflikt mellan konsten som en fri samhällsprocess som formulerar sina egna mål och sin egen inriktning å ena sidan och konst som en del av samhällets innovationssystem. Denna motsättning eller konflikt går rimligen att hantera på samma sätt som inom forskningen med dess uppdelning i grundforskning och tillämpad forskning. Det innebär inte att det är business as usual som gäller i kulturpolitiken. En klarare inriktning på utforskning och förnyelse kräver både tydligare uppdrag till institutionerna, andra och mer generösa system för att stödja kulturlivet utanför kulturinstitutionerna och bättre villkor för de enskilda kreatörerna.

Dessutom behövs en politik som gynnar dem som vill arbeta i företagsliknande former. Här krävs en hel repertoar av nya insatser, system med utvecklingsfonder, riskkapital, projektutveckling, inkubatorer, företagsutveckling och så vidare med både konstnärliga och kommersiella bedömningsgrunder.”

Sponsring 2009

På läsvärda bloggen SARTS - A Critical Point of View skriver journalisten och filosofidoktoranden Rikard Ekholm om en önskan inför 2009: att en ny lag ska möjliggöra avdragsrätt för kultursponsring. Jag har ju bloggat rätt mycket om lagstiftning och kultursponsring här på Konsten och kulturen, men en sammanfattning av läget kan ändå vara på sin plats så här i början av ett nytt år:

Det är inte olagligt att göra skatteavdrag för kultursponsring. Dock sätter rättspraxis och vissa prejudikat en del hinder i vägen. Dessa prejudikat gäller bara kultur- och inte idrottssponsring, vilket lett till att idrottsrörelsen hittills gynnats i företagens marknadsföringsbudgetar.

En lagändring behövs alltså egentligen inte. Skatteverket arbetar också för att mildra tolkningen av prejudikaten så att det blir lättare att få igenom sina avdrag.

Ändå är kulturministern, näringslivsministern och majoriteten av alliansens kulturpolitiker (både i kultur- och näringsutskott), Stockholms Handelskammare och Föreningen Kultur & Näringsliv för en lagändring. Detta beror på att det går snabbare att förändra rättstillämpningen genom en ny lag, än genom förändrad praxis och nya prejudikat.

Under senaste motionsperioden motionerade också två folkpartister för en lagändring med ett rättviseargument. Det ska med andra ord inte vara lättare att få avdragsrätt för företag med större resurser att driva juridiska processer.

Finansministern sätter sig emot lagändringen för att hålla nere skattetrycket, enligt en interpellationsdebatt 2007. Stockholms Handelskammare som räknat på effekterna, menar dock att en lagändring skulle vara kostnadsneutral.

I väntan på avgörande kan man som sponsrad kulturorganisation och sponsrande företag bli bättre på att skriva hållbara avtal (genom att till exempel anlita en konsult). Vill man, kan man också fråga Skatteverket om rådgivning. Skam den som ger sig!

Sötebrödsdagarna är över

Nu är dagarna med alltför hög koncentration av grädde och champagne i kombination över, och jag är är tillbaka i bloggosfären. Har också påbörjat ett nytt intensivt verksamhetsutvecklingsuppdrag under trettonhelgen, vilket jag berättar mer om så snart det är avslutat.

2009 kommer Konsten och kulturen att fortsätta rapportera om och analysera:

kulturpolitik
kulturekonomi
kulturmarknadsföring
kulturorganisering
kultursponsring
kulturledarskap

Så klart särskilt intressant under en påbörjad lågkonjunktur. Dessutom lovar jag intensifiering av mitt specialintresse framtidens opera. Gott nytt!

Den som väntar på nåt gott...

I väntan på kulturutredningen med stort K, vill jag gärna uppmana Konsten och kulturens läsare att plugga på Hybris konstproduktions/Produkts skrivelse till utredningen. Den innehåller många konkreta och mycket bra förslag för en ny kulturpolitik. (Flera av dem stämmer också överens med mina förslag till förändring publicerade här). Blir intressant att se om skrivelsen får genomslag i själva utredningen!

God jul!

God jul och kom ihåg att årets upplevelse är en julklapp.
http://stockholmsstadsmission.se/

Sjukt pinsamt

Scenkonsten är FORTFARANDE mycket ojämställd och värst av alla konstformer är operan, det sorgligt omoderna faktumet presenterar Svensk teaterunion. Av antalet anställda vid Sveriges institutionsscener är 50% män och 50% kvinnor, men 70% av den administrativa personalen (läs: med minst makt) är kvinnor och hela 70% av cheferna är män.

Nationalscenerna (statens skattefinansierade teatrar) utmärker sig som särskilt dåliga på jämställdhet. På Kungliga Operan hade alla föreställningar manliga kompositörer och librettister, dessutom dirigerades 90% av män år 2007. Så pinsamt! Med detta i bakhuvudet, läs gärna Ditte Hammars recension av Batseba på Kungliga Operan: "Gubbsjuka upphöjd till religion".

På landets teaterhögskolor går utvecklingen alldeles för långsam, trots att man satsar stora resurser på genusdiskussioner och jämställdhetsarbete. Flera studenter menar att kvinnor hamnar på andraplats och därmed får en sämre utbildning än männen, vilket naturligtvis inte är acceptabelt, ens i världens mest jämställda land.

Tre positiva nyheter dock:

1. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet samarbetar i vår om en utbildning i jämställdhet för scenkonstchefer
2. Den nyskrivna dramatiken tar sin uppgift på allvar och statistiken ser bättre ut där
3. Folkoperans konstnärliga ledare Mira Bartov är ny professor i musikalisk gestaltning (innefattar opera) vid Göteborgs universitet

Självklart ska och kan även manliga chefer och professorer arbeta för ökad jämställdhet. Valet av Mira Bartov som professor garanterar dock antagligen en snabb modernisering och högre jämställdhetstempo för en konstform i armod. Den nya konstnärliga planeringen på Folkoperan pekar i alla fall ditåt.

Det FINNS en statlig utredning från år 2004 som kartlägger jämställdheten inom branschen och ger förslag på åtgärder. "Plats på scen" heter den. Tyvärr mottogs den på ett typiskt ojämställt sätt - jag har aldrig sett mer halvhjärtade och ibland rent nonchalanta remissvar. Dessutom försvann den i och med den borgerliga regeringens övertagande, eftersom den gjorts på initiativ av den föregående regeringen.

Jämställdheten borde dock vara en fråga som överbryggar partipolitiken. Faktiskt är människors lika värde, och mäns och kvinnors lika rättigheter och skyldigheter en grundläggande förutsättning för demokrati. Den principen borde råda även på och bakom teaterscenen.

PS. Filmbranschen är inte mycket bättre, enligt Filmpool Nord, som kartlagt.

Spelutvecklingen

Idag har den statliga spelutredningen presenterat sitt slutbetänkande. Vad nu? Spelrapportering på Konsten och kulturen? Jo, faktum är att regleringen av spelmarknaden påverkar kulturlivet. I maj föreslog dessutom moderaterna att en del av Svenska Spels vinst ska bekosta svensk kultur. Folkbildningsförbundet debatterade i september för samma lösning. Redan nu går också en mycket liten del, 311 000 kr 2008, till kulturen. (Till idrottsrörelsen gick 1 394 490 000 kr 2008).

Spelutredningen föreslår att Svenska Spel behåller monopolet på de spel som är mest beroendeframkallande. Det öppnar för andra aktörer att hålla oddset- och tipsspel från år 2011. Oddset utgjorde 2007 7,5% (716 mkr) och tipsspelen 7,6% (734 mkr) av de totala spelintäkterna på 9 599 mkr enligt Svenska Spels årsredovisning.

Två möjliga scenarier år 2011 alltså:

1. moderaternas politik får genomslag och kulturen får större del av en vinst minskad med 15%
2. kulturens andel av vinsten kvarstår och vinsten minskar dessutom med 15%

Förhoppningsvis hittar dock Svenska Spel en progressiv vd som utvecklar nya spelformer, bevarar eller ökar vinstmarginalen OCH lobbar för kulturens del, alternativt utökar Svenska Spels sponsring av kultur. Svenska Spel har redan tecknat ett treårigt sponsringsavtal med Riksidrottsförbundet på 60 mkr, antagligen för att försäkra dem om pengarna oavsett utredningens effekter. Kanske dags att göra samma satsning för kulturen?

Läs gärna tidigare inlägg om sponsring: Sponsring - alla vill få den, men få vill ge den, Finanssponsring och Sponsringslobbyn.

2009-01-09 kom beskedet om att Meta Persdotter blir ny vd för Svenska Spel.

Operan - här är en gratis affärsidé!

Som den trogna Konsten och kulturen-läsaren vet, brinner jag för opera. Men vem vill se opera i framtiden? Hur ska opera få ny publik? En överkvalificerad operarecension fick mig att tappa hoppet, men väckte också en idé. I slutet av detta blogginlägg kommer faktiskt svaret.

Sven-David Sandströms nyskrivna opera Batseba recenseras i dagens SvD av Sofia Nyblom. Det är verkligen roligt att det fortfarande satsas mycket på musikdramatik. Som alltid var recensionen välskriven och initierad. Men nu till mitt stora och frustrerade frågetecken: Vilken läsare kan förstå detta? Vilken läsare blir lockad att upptäcka ny opera, eller opera överhuvudtaget?

"...rymmer såväl klanglig skönhet som hängiven musikalisk gestaltning. Men paradoxalt nog brister verket i dramatisk spänning, trots en intrig som staplar högdramatiska situationer och trots iscensättningens rembrandskt fängslande scenbilder. /.../ Men det känns som ett misstag att understryka verkets statiska kvalitéer istället för att utforska den arkaiska berättelsens bottnar. En berättelse som i en annan gestaltning kanske skulle kunna närma sig oss, i 2000-talets Sverige, och beröra mer än den gör i dagsläget."

SvD borde understryka den sista meningen med fetaste pennan och leva som de lär! Det kan ju bara vara jag och en handfull andra unikum under trettio år, med nio år i kulturkonservativa musikklasser och den borgerliga uppfostrans regelbundna besök på operahus och ovanpå det minst en kandidat i kvalitativt orienterad kulturvetenskap, som fattar vad det står.

Operan är ingenting utan sin publik! Hur ska publiken nånsin hitta dit överhuvudtaget när man inte ens kan förstå vad som står i recensionen? Nej, SvD eller Operan borde göra som Stockholms Konserthus - anlita några unga utan operavana och lyssna på vad de säger, upplåt lite spaltutrymme till en ny vinkling på operaupplevelsen. Det skulle säkertligen utveckla både operakonsten och kulturjournalistiken. Se där - en gratis affärsidé för kulturen.

Läs vad GP och DN tyckte om Batseba. Och lite extramaterial från DN.
förnyaoperakonsten.nu

Teaterchef nära bli radiodito

Stockholms Stadsteaters chef Benny Fredriksson vad SRs styrelses förstahandsval som ny vd. Detta scoop släppte Tidningen Fokus nätupplaga igår. Nu blir det istället Mats Svegfors som tillträder, eftersom Benny Fredriksson, enligt Fokus, blev övertalad att stanna kvar på Stadsteatern av både politiker och personal. SRs styrelseordförande Ove Joanson menar dock att Fokus vinklat felaktigt och att Svegfors är deras favoritkandidat.

Mottagandet av nyheten om Mats Svegfors som ny vd har varit enhälligt positivt från journalisthåll hittills. Särskilt som han också har extra publicistisk erfarenhetsgaranti genom vice vd:n Cilla Benkö. Vad ska man säga? Tre stycken eftertraktade kulturchefer, med förtroende både hos uppdragsgivare och personal - Konsten och kulturen kan bara önska grattis och lycka till!

Den eviga motsättningen

"Ger ni upp tanken att få in en entreprenör i Kulturrådet nu?

–Tyvärr finns det någon form av motsättning. En entreprenör är ofta en person som går sina egna vägar och inte följer regelverket. Det menar jag inte som negativt, men det är inte alltid det passar," säger Kennet Johansson, generaldirektör för Kulturrådet till SvD idag.

"Jag kan ångra att vi inte haft råd att ha en ordenlig administrativ organisation, jag skulle behövt få hjälpt med det när verksamheten växte", sa Jan Åman, avgående chef för Färgfabriken till DN och "Jag är ingen revisor och ingen ordningsmänniska på det sättet. Så det finns säkert en hel del slarvsaker som man måste titta igenom. Jag har verkligen satsat hela mitt liv och hela min person på att försöka få Färgfabriken att fungera. Därmed har det väl också kanske varit för sammanblandat; jag har varit för personligt engagerad i det hela, säger Jan Åman och tillägger att han flera gånger riskerat sin privata ekonomi genom att gå i borgen för Färgfabrikens lån" till SvD häromdagen.

De senaste månadernas chefsavhopp p.g.a. ekonomiska oegentligheter av Bo Nilsson från Charlottenborg och Jan Åman från Färgfabriken, och styrelseavhopp av Johan Staël von Holstein och Jan Åman från Kulturrådet har två gemensamma nämnare: kulturekonomi och entreprenörskap.

Varför är det så svårt att kombinera kultur och ekonomi? Varför möts entreprenörer med en sådan stark skepsis från kulturen? Och vad är egentligen en kulturentreprenör?

I väntan på mitt fullödiga svar, läs gärna
Skilj mellan kulturentreprenörer och kulturföretagare från kulturekonomi.se och
Var vi ovetande kulturentreprenörer? Företagsam, inte företagare från kultur.blogs.com

Kulturrådet har en ledig plats (igen)

Nu har Jan Åman sagt upp sig från Färgfabriken och avsagt sig sitt uppdrag hos Kulturrådet. Vem blir hans ersättare? Hoppas på någon med samma inspirationskraft och lika goda idéer om kulturens organisering, men med bättre koll på kvittona.

Läs om vägen till avhoppet på tidigare blogginlägg. Och Jan Åmans egen kommentar.

Mååål!

Kulturpolitikens nya mål (från SR Ekots webbplats): "Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, och med respekt för konstens frihet, bidra till ett samhälle som präglas av öppna gemenskaper, som är tillgängliga för alla och där alla ges möjlighet att utveckla sina skapande förmågor.

De statliga myndigheterna och institutionerna ska, var och en utifrån arten av sina uppgifter och vidden av sitt ansvarsområde, arbeta för att:
- Stödja konstnärligt skapande och ta tillvara kulturarvet.
- Främja mångfald och kulturell pluralism.
- Kulturell kompetens och kreativitet används för att främja en social, miljömässig och näringsmässig utveckling.
- Förmedla information och kunskaper samt ge möjlighet till bildning och tillfälle till eget skapande."

De nuvarande målen:

Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

En snabb analys:

GAMLA
kulturpolitiken ska värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den
NYA
kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, och med respekt för konstens frihet, bidra till ett samhälle...

GAMLA
kulturpolitiken ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande
NYA
...bidra till ett samhälle som präglas av öppna gemenskaper, som är tillgängliga för alla och där alla ges möjlighet att utveckla sina skapande förmågor

Så långt ganska likt alltså. Sen kommer de stora skillnaderna:

• att konstens frihet ska respekteras är en ny grundförutsättning
• de nya målen talar inte om vad konstpolitiken direkt ska styra, utan vad de statliga institutionerna och myndigheterna får delegerat ansvar att styra
• kulturen ska med institutionernas ledning användas för social, miljömässig och näringsmässig utveckling
• kulturens funktion är inte längre att motverka kommersialismens negativa verkningar

Detaljstyrningen har flyttats till en lägre nivå och omfattar bara vissa institutioner - inte hela kulturlivet. Konstens frihet ska respekteras. Kulturens nyttoeffekt framgår tydligare (även om all konst inte bör göra mätbar nytta, se mitt tidigare inlägg om ekonomiseringen av kulturen). Mycket bra! Återstår att se vilka myndigheter och institutioner som Kulturutredningen väljer att bevara i sitt betänkande.

Socialdemokraterna har ju profilerat sig på kulturfrågor inför nästa val. På SVT Play finns en intervju med Mona Sahlin om den nya kulturpolitiken där hon framhäver kulturens (numera bortformulerade roll) som motkraft till kommersialismen. Kommersialismen - kanske nästa vals ideologiska fråga...? Eller kanske inte.